I left my head... (del I)
egentligen är det här mer eller mindre en samling på bevismaterial och tankar. Jag vet inte hur ofta jag har sagt „tjejer!“ de sista veckorna. Och så igen det här enerverande sättet att spela bakvägen säger fotbollskommentatorerna och jag håller med. Ibland tänker jag „spela, spela!“ och ibland är jag så less på det. Eller, som Fiona Apple sjunger:
I’m gonna make a mistake/ I’m gonna do it on purpose
(seriöst, hela låten lönas och passar in här. And if you wanna make sense, what you’re lookin‘ at me for?)
*första tjejen i frågan („Tjejer!“) ska här kalles för M. hon är dessvärre ex till en vän till mig.( Ja jag vet osv och jag ville inte gilla henne först, men!) Jag la märke till att jag gillade henne för några månader sedan, gillandet tog dock slut efter bara några veckor. det hade funnits en kort en kort incident på något dansgolv då hon plötsligt höll min hand, inte brydde sig om att jag inte riktigt kan dansa klassiskt och kom alldeles för nära (alldeles för nära nr 1).
*egentligen VET jag inte alls varför jag alltid trott att hon gillat mig också. Kanske för att jag gjorde ett skämt som var mest sådär den kvällen vi dansade (nr 1.), vilket ledde till att hon spottade tillbaks sin dryck i glaset. Men jag lägger inte märke till sånt, och här pratar vi om a.l.d.r.i.g. det är verkligen konstigt om man tänker på faktumet att jag nästan alltid märker det hos andra, och mellan andra, och att jag spridit rykten om nya par två månader innan de blivit ihop. men när det handlar om MIG -ingen chans i livet. Mig måste man gripa om axlarna, skaka och säga „jag gillar dig, du är snygg, ska vi hångla eller?“. Just nu undrar jag hur i helvete jag lyckats bli av med min oskuld.
*och PANG kom det tillbaks och än en gång - jag har ingen aning varför. Det var efter några veckor då jag befann mig i ett miserabelt tillstånd som inte riktigt kan betecknas som „vaken“ . sedan hände några mer eller mindre konstiga saker.
*för några veckor sedan fikade jag med en kompis, A. (som senare kommer betecknas som tjej 2…), som under eftermiddagen gjorde påståendet „du kommer bara vara singel i två månader till“ (hello, have you met me?) på kvällen ringde M.s och min gemensamma vän mig. Jag berättade om vad A. hade sagt (det här börjar verkligen bli komplicerat) och just då jag ville börja protestera sa vännen „om två månader är du ihop med M.“ Wtf-ögonblick.
*festen, dagen därpå. Ingen-aning-varför för tredje gången, men jag trodde att det skulle hända något, och det hände visserligen mycket, men jag gick hem ensamt. Det var förfest hos M., när jag kom dit fick jag en puss på kinden (som nu påminner om skvallerbladsrubriken 04 – Daniel kysste Victoria på öppen gata! Het kyss på kinden!) – hon hoppade in i dörröppningen, puss, hoppa ut. Rörde vid mig ganska mycket innan vi skulle gå. När vi kom dit var hon väldigt nära, väldigt länge.
*Mellanspel, J. En annan vän till mig, eller förre detta vän, jag vet faktiskt inte längre. Hon brukar krama lite för hårt och tafsa lite för mycket, men det är hon. Hon berättade om saker den kvällen jag inte vill upprepa nu, men hon lyckades förvirra ca. 1-2 personer som trodde det var något på g mellan oss eller att jag gillade henne. Smart move, jag hade typ sagt att jag gillar M. också, så nu får man se hur det gick…
*en konstig rökpaus med M. sedan: Madonna, Like a prayer, „vill du dansa?“, två lagomt fulla tjejer, närdans, hennes händer i mina, på benen och höfterna, hon dansar framför mig, så att jag „måste“ krama henne bakifrån (alldeles för nära nr. 2), tre, fyra, minuter som inte verkar ta slut och sedan – en hand som drar i mig, ena sidan av kroppen lossnar från M., jag ser J. och hör något i stil med "vad bra att ni dansar sådär". Seriöst, vem gör sådant? Long story short. M. distanserade sig resten av kvällen, till slut kände jag mig ignorerad och hon började senare dansa med en annan vän, typ hennes bästis. Tadaaaa.
vem vet, inte jag.
Det här är en sak som man glömmer, jämt och ständigt.
Du är ung. Och även om du inte känner dig ung längre – du har fortfarande resten av livet framför dig.
Andas ut (det finns inget annat sätt att få i sig ny luft.) Andas. Ut.
Saker och ting behöver inte hända den här veckan, inte nästa vecka.(så, fröken s., vad vill du göra? Ha en helg för dig själv, ägna dina tankar åt något som inte måste interpreteras hela tiden. Läs din bok. Slappna av. Och samla energi)
I. sa det idag:
Såklart känns det som om man slöste bort sin energi när man satsar på någon som kanske inte är ”värd” det; men om man tänker på sina resurser sådär och aldrig vill ”slösa” med sin energi, då händer ingenting. Man satsar på ingen och ingenting. Och då har man gått miste om livet.
Andas ut.
...
I vilken form avslappning sker är ibland underligt. Just nu är det ett hundratals funderingar kring en tjej, och det hade egentligen kunnat vara jobbigt. Det är dock mest spännande däremot och får mig att glömma en massa andra saker.
Det är till exempel skitbra att råka skicka ett meddelande till tjejen: ”hej mormor, hur är det nu? Puss, maria” Smart move, ass!
Hela historian är naturligtvis mycket mera komplicerad än att vi träffades idag, och skrattade både åt det och att vi rodnade som fan. Kanske, kanske ska jag skriva om resten senare... men iaf har mitt lilla rasande huvud något att koncentrera sig på...